Startside
Om kullene
Om Bjønroa
Rolf Bjørnarheim til minne
Kontakt
Historikk
Om hundene
Billedkavalkaden
Streif
Sita
Rosita
Olianna
Hekla
Mia
Magnus
Melvin
Nivi
Pavlov
Platon
Pila
Pemira
Qvikki
Qvanta
Animalia Pavlova
Rama
Valpekull
Jakt og trening
Utstilling
Vi gratulerer
Nyttige lenker
Gamle Nyheter

Sita

 
Kennel Bjønroas stammor
SITA 14784/72
Født 26.01.1972. HD-fri A
Eier: Rolf Bjørnarheim, 1482 Nittedal (6826 Byrkkjelo)
Født 26.01.1972. HD-fri A
Eier: Rolf Bjørnarheim, 1482 Nittedal (6826 Byrkkjelo)

9957/69
Ponto

64/4191
Trollhaugens Wisky

513971/59
Ch.Brokholms Klaus

Ch.  Mørups Kim

Br.ch. Alsbjergs Anni

60/1481
Ch.Trollhaugens Merkury

Calluna FF Vi-To

Alsbjergs Lyt

64/7902
Lorry

3875V
Prins

Ch.Hulderheims Troll

Ch. Liss

Storfeltens Tinne

Helleborgs Hauk

Hulderheims Liss

993/69
Sørlias Biancha

DK280027
Ch. Alsbjergs Mads

DK247201
Grønbjerggaards Roy

Ristjærs Hei

Grønbjerggaards Nelle

DK233685
Alsbjergs Trine II

Fredriksdahls Puk

Alsbjergs Sjanni

65/1887
Arkas Tanja

58/3251
Ch. Hit

Ch. Alsbjergs Sep

Silja

DK209335
Zitas Lotte

Ch. Brokholms Klaus

Zitas Isabella

Slik det går frem av  Kennel Bjønroas historie (se: Historikk), så ble Sita stamor til Bjønroa-hundene. NUCH Sørlias Senta var tiltenkt den rollen, men hun døde av livmorbetennelse. Så da hennes søster Sørlias Biancha hadde valper, falt det naturlig å overta en av disse. Denne valpen ble til gode SITA.
 

Lille Sita på påsketur, godt plassert i sekken til Ann Kristin
 
Livet med Sita
Ulykke
Den 30. juni 1972 var Sita utsatt for en bilulykke. Hun fikk flere brudd i halen og måtte amputere denne, men kom ellers bra fra ulykken. Likevel kom den korte halen til å prege Sita for resten av livet.
 

"Pointeren med den korte halen".
Sita etter bilulykken - med bandasje på poten og den amputerte halen
 

Jaktprøver
Sitas hode var ikke bare vel skåret, men hadde også en meget god nese som kunne finne fugl der andre hadde løpt forbi.  Hun var påmeldt til det svenske Guldpokalløpet (Svenska Pointerklubbens hovedprøve) som ble holdt 1.- 2. september 1973. Det var Erik De Mant som førte Sita der. I kvalifiseringen fikk Sita 1UK m/HP. I finalen den andre dagen ble hun nr 2, kun slått av Black Luckys Puka, og vant dermed Sølvpokalen, eller Elov Lindholms Vandringspris som den offisielt heter. Sita fikk sitt navn inngravert på den store vandringspokalen, som deretter ble levert nyoppusset tilbake til SPK.

Senere oppnådde Sita 2 x 2AK.
Her kritikk fra prøven på Helgøya 25.10.1975. Dommere var Erik Hanssen og Tore Bakken:
Fart, stil: God fart og stil - god aksjon og fortsetter også i neste slipp. Utnyttelse av vind, terreng, viltfinneregenskap: Utnytter terreng og vind godt, og er en god viltfinner. Kontakt, samarbeidsvillig: Beste kontakt og appell. Fuglebehandling, utholdenhet: God kontakt. Stand, rolig i skudd, og på viser skadet fasan. Ny stand og reiser men vi kan ikke bedømme da vi er i uoversiktlig terreng. Ny stand - reiser og er rolig i oppflukt. Søket minsker etter hvert intensitet, markering uten resultat.
2AK

Utstilling
Det ble ikke greit for Sita å hevde seg på utstillinger. På Hamar 11. juli 1976, uttalte R. Altenau følgende: "Hvit og sort tispe vel middels stor. Helhetsinntrykket skjemmes av kupert hale”. Han fikk med at Sita hadde et godt skåret hode. Hun ble tildelt 1AK og 1VK (uten cert).

Ærespremie
Sita deltok på Hed-Opps utstilling 22.06.1980 og fikk tildelt 1VETK, 1AVLK samt 1OPPK. Akkurat som Streif fikk hun sin ærespremie i avls-klasse. I kritikken heter det: "En ensartet gruppe som er vel verdt en oppdretter-premie”. Se også
STREIF .

Til Sitas ære skal det sies at hun var en trofast venn og en god mor for sine barn.

Utsikten i juni 2007
Rolf Bjørnarheim

Den gode mor

Gullpokalløpet 1973. Black Luckys Puka (til høyre) og Sita
 

Sita i stand 1973

Enligt styrelsebeslut gäller för SPK:s priser där annat ej angives att de endast kan erövras av pointer. Alla vandringspriser skall senast 1 september året efter mottagandet, återlämnas till prisförvaltaren i samma goda skick som vid mottagandet.
Vandringspriser får ej lämna Sverige.
Regler för  GULDPOKALEN
§ 1
Guldpokalen är ett vandringspris, instiftat till uppmuntran av det skandinaviska samarbetet för pointerns utveckling som ädel och sportsmässig brukshund.
§ 21
Om priset tävlas årligen vid Svenska Pointerklubbens jaktprov. Priset skall vara ständigt vandrande.
§ 32
Tävlan om priset skall äga rum i samband med ungdomsklassens prövning, varvid bland de i denna klass tävlande tvenne aspiranter på priset skola uttagas. Mellan dessa tvenne hundar företages, sedan ungdomsklassens prislista kungjorts och på tid, som av fullmäktigen bestämmes, särskild slutävlan, som ej bör understiga en timme i sträck. Vid denna sluttävling bör annan tävlan icke samtidigt pågå, och bör, för så vitt ej särskilda omständigheter göra det omöjligt, segrarklassens prisdomarenämnd även deltaga i bedömningen. Endast pointrar, som på erkänd nordisk hundutställning (eller s.k. premiering) erövrat minst 2:a pris, och som ägas av medlemmar i erkända skandinaviska kennelorganisationer med pointern på sitt program, äga tävla om priset.
§ 4
Efter varje tävlan skall den segrande hundens och dess ägares namn ingraveras i priset.
§ 52
Prisdomare bör vid bedömningen fästa största vikt vid hundens naturliga gåvor, utan att likväl bortse från att jämväl fodringarna på dressyren är uppfyllda. Näsa, stil, energi och snabbhet i söket samt förmåga att snabbt orientera och på kommando raskt och villigt resa tryckande vilt samt följa löpslag äro sådana egenskaper, som böra väga tyngst vid bedömningen, vilken i övrigt må helt ske efter Svenska Kennelklubbens jaktprovsregler.
§ 6
Priset som äges av Svenska Pointerklubben och förvaltas av Svenska Pointerklubbens styrelse, förvaras nu på Svenska Kennelklubbens Museum.
§ 7
Minst en månad före varje års tävlan om priset böra de erkända skandinaviska kennelorganisationer, som ha pointern på sitt program, underrättas om tävlingens avhållande, varvid tävlingsreglerna alltid bifogas. Tävlingsreglerna skola därjämte årligen intagas i de prospekt över jaktproven, som utsändas till Svenska Pointerklubbens ledamöter, ävensom i Svenska Pointerklubbens årsbok. Tävlan om guldpokalen kan endast göras en gång per hund.1. Enligt Kammarkollegiets beslut den 1 aug. 1981 har regeln i 2:a paragrafen ändrats i överensstämmelse med här angiven formulering.2. Enligt styrelsen för Svenska Pointerklubbens beslut den 20 dec. 1927 har på instiftarens framställning reglernas 3:e och 5:e paragrafer ändrats i överensstämmelse med här angiven formulering.

#ELOV LINDHOLMS VP
Tilldelas ägaren av den hund som placerat sig näst bäst i tävlingen om Guldpokalen. Priset skall erövras av samma person fem gånger för att bli ständig egendom.
 



 
Til toppen